Idag är våran Prinsessa redan 12 dagar   Och jag tycker man ser hur hon utvecklas redan nu... Hon är vaken och tittar mer! Vi har verkligen bara myst våran lilla familj denna tiden =) Idag var Ronnys första dag på jobbet, kändes lite konstigt att gå upp utan honom men jag & lillan har spenderat dagen med Ann-Louise & lilla Elin - från föräldrargruppen =) Vi tog oss en promenad och sen lite kaffe! Så kul att höra hur det går för andra som har barn i samma ålder & prata förlossningar osv =)

  Novelia & Elin   

Novelia har ju även fått sig en syssling, en vecka efter hon föddes på hennes BF =) Lilla Vanessa    Så vi var & hälsade på dom häromdagen! Så underbara är dom små sötnosarna   

                                                  
     Vanessa & Novelia   

Vi har ju självklart haft massa besök! Sen fick även lillan den där sprutan.. Jag tyckte det var jobbigare än henne.. Hon grät inget =) Så duktig så    Då ska vi se hur det går att komma igång med vardagen när Pappa ska jobba osv... Sen blir det flytt på Måndag... Får väl se om vi får ihop flytthjälp osv :/

Nä jag ska bjuda på lite bilder nu !

                                                  
   Vackrast i världen  

Nu är det dax för lillan att bada, det gillar hon inte:/

puss & kram

Natten mellan Onsdag & Torsdag vaknade jag av att jag behövde gå på toa och när jag ställde mig upp så sa de splasch* så gick vattnet! Väckte älsklingen & berättade vad som hänt - skjust säger han och hoppar ur sängen och vaknar till liv snabbare än vad jag trodde var möjligt =)

Jag ringde in till förlossningen som gav oss en tid på morgonen 10.30 för en undersökning. Hon berättade även att jag kan får lite mensvärk & sammandragningar men att det var helt normalt så hon sa att jag skulle ta 2 alvedon & vila så jag är utvilad när jag kommer dagen efter! Jag började tänka på mina linser så dom bytte jag mitt i natten :P

Ganska snabbt så kom den där "mensvärken" ganska tätt & gjorde väldigt ont men jag trodde det va så det skulle vara, men jag ringde in igen ändå, men det va ingen fara sa dom för det gick inte att missa en värk enligt dom!

Sa till mig att ta en riskudde & vila! Ronny tyckte att vi skulle åka in då han såg på mig att de där va då inte någon mensvärk! Och det tog inte många minuter efter att jag lagt på luren med barnmorskan innan jag skrek av smärta och skrek till Ronny att ringa och säga att nu kommer vi!

Dom sa att ja ni får ju komma in om ni vill ´för en undersökning men vi kommer med största sannorlikhet skicka hem er för så här fort går det inte för en förstföderska! VI ÅKTE IN!

Nu var värkarna täta kände ja, men vi hade inte ens haft tanke på att klocka dom, och barnmorskan hade inte frågat om de heller!

I bilen så kände jag att värkarna blev starkare och starkare & jag kunde inte sitta ner i sätet under värkarna utan fick dra mig upp i taket.. När vi närmade oss Skara så kände jagf hur jag ville som jag skrek till Ronny i bilen "SKITA NER MIG" Ronny fattade direkt att de här är inte bra, bebisen är ju påväg ut, och ni som har förr barn vet ju att de e så det känns och jag har hört detta förut me men va ändå säker på att de va dax för nr  2! Så där satt jag i bilen och tog i för kung & fosterland under värkarna - alltså krystade jag vilket jag inte riktigt insåg:P

När vi var framme på Kss så hade Ronny haft huvudet på skaft och klockat värkarna, då hade jag haft 3 st värkar på 6 minuter! Och när vi kom in så kunde jag ju knappt gå och personalen hämtade en rullstol men jag kunde ju inte sitta - bebisen va ju påväg ut! " nämen sluta nu, sätt dig här så åker vi in i ett rum" fick jag till svar!!!! Halvståendes på rullstolen körde dom in mig i ett rum och hörde hur jag under kommande värk krysta! Då fick dom nog lite panik, för helt plötsligt gick det undan! Av med mina kläder och på med sjukhusskjorta och upp med mig i sängen för att upp med fingrarna för en undersökning... Och guess what?! Jag var fullt öppen som jag lixom försökt säga!! Och då kände hon även en rumpa!! Total panik får jag och skriker SNITTA MIG!!!! men hepp de va försent så här skulle jag som är totalt livrädd föda i säte! Jag ville lägga mig på sidan men de fick jag inte för alla sätesförlossningar måste födas på rygg i gyn stolen och någon bedövning var det inte tal om! Jo, lite lustgas fick jag emellan värkarna!

Skrek & gapa ett par ggr att jag ger upp och jag vill inte mer osv..

Tillslut var allt utom huvudet ute, men då fick jag ingen värk så dom fick börja trycka & ha sig så magen för att det skulle hända någon och när hon efter ca 35 minuters krystvärkar äntligen kom ut så andades hon inte! Så jag såg hur dom höll på och vände på henne och slog på ryggen i ca 15 sek innan dom tog med henne & sprang ut ur rummet och precis då hörde jag ett skrik från henne   En sån lättnad, Ronny fick följa med henne. Jag därimot började blöda massa för att livmodern inte drog ihop sig så dom fick hänga med hela kroppstyngden på min mage för att stoppa blödningen :/ Jag slapp iallafall krysta fram moderkakan eftersom att den hade kommit samtidigt som Novelia. Så kom äntligen Ronny in med våran dotter   Så fick jag äntligen upp henne på bröstet... en sån känsla kan bara en mamma förstå!

3 stygn fick jag medans hon låg där, det som jag vart så rädd för kändes ju inte ett dugg! Efter fick vi vara kvar själva inne på förlossningen ett tag och fick in en bricka med lite smörgås och kaffe! Jag hade förövrigt sagt till Ronny att göra smörgåsar hemma innan vi åkte, men mitt under alla värkar så lämnade han de på köksbordet hemma!

Nu kunde vi äntligen njuta av att vi blivit en familj Jag Ronny & Novelia 

Efter ett tag fick jag ta mig en dusch för att efter få väga & mäta vårat mästervärk!  

49 cm lång, 3190 gr & ett huvudmått på 34 cm   Och klockan 06.17 var hon född, alltså fyra timmar efter att vattnet hade gått! Jag som fick höra flera ggr att det tar tid för förstföderskor!

Första bilden på våran Prinsessa  Syns knappt att det är hon!

Sen fick vi komma till BB avdelningen! Fick ju dela rum med 3 andra så jag bestämde mig rätt snabbt för att åka  hem dagen efter...

Nu har vi äntligen kommit hem för några dagar sen och börjar landa! Och nu börjar chocken kring förlossningen komma... Tänk om vi hade väntat endast en halvtimme med att åka in, då hade jag fött vårat barn i bilen med rumpan först som dessutom inte andades! Hemska tanke! Jag är så glad och lycklig att hon är frisk & mår bra och har aldrig känt en sån kärlek så snabbt för någon, en känsla endast en förälder kan förstå 

Nu har ni fått en liten genomgång om hur denna förlossning var! Så nu ska jag ta min älskade söta dotter och mysa med henne & henns underbart fantasktiska pappa! Älskar dom så 

Ett par bilder på sötnosen  

Puss & Kram